gäller det!

Jag ska på kurs för Perry Wood!

Jag fick det av min man när jag fyllde år och jag blev så himla glad!

Jag hade inte kunnat få bättre present.

Detta har jag velat sen jag såg honom för tre år sedan. Mr Wood har skrivit flera böcker men det är en av dem som jag läst fram och tillbaka flera gånger. den heter "Rid i harmoni med hästen". Den rekommenderar jag skarpt. En lättläst och trevlig bok om att rida mjukt och få en bra kontakt med sin häst.

Nu är jag litellite pirrig eftersom jag vet att det kommer att vara både duktiga ryttare och fina duktiga hästar med.

Jag kommer med min luggslitna lille islandshäst som inte kan så mycket och det beror ju på att jag inte heller kan så mycket.

Nu tror jag ju att Mr Wodd kan ta alla slags ryttare men det är ju så att vi ska lära av varandra också och det kommer att vara publik som vill lära sig också och då ska de ju titta på MIG och min häst.Puh Pirrigt!

I morgon kommer hovslagaren och skor hästarna. Sen ska jag bada lilleman. Fixa iordning grejerna osv.

Hör av mig igen efter och berättar hur det varit.

Nu ska jag ta mig en kopp te "isoffan"

Idag börjar jag jobba igen.

Det känns konstigt att jag har varit ledig i 4 veckor, det känns inte som om jag varit hemma sååå länge.

Det är okey att börja jobba tycker jag. Ingen ångest för det ialla fall. Jag har ju inte haft det här jobbet så länge så jag har inte hunnit att tröttna än och jag hoppas ju att jag inte ska behöva känna så på länge än.

Jag förstår att det finns en del som tror att jag ska ge upp mitt nya jobb pga tristess. Det är ju så olikt mitt gamla jobb. Från intensiven till personlig assisten. Ett gigantiskt hopp faktiskt.

Tjejen var här med soc och föräldrar idag och det gick väl okey, inte 100 bra men okey.

Vi får väl se om några dagar då hon ska ge ett svar. Vår undran är ju om hon kommer att trivas här. Kanske inte. Det känns som om hon inte riktigt vet vad det innebär att vara på landet fast hon har själv valt en familj som bor på landet.

Det problemet tycker jag mig se i nästan all vi har haft här, de vill bo på landet där det finns djur men sen bryr de sig inte om djuren alls. Eller ialla fall väldigt lite. Jag är trött på det.

Finns det inte ett enda barn eller ungdom där ute som verkligen vill vara med djur?

Det ska ju vara brist på familjehem men det gäller nog bara i stan. Jag förstår att ungdommarna vill bo i stan,träffa kompisar på stan och gå på fester.

Usch nu gnäller jag eller hur?

Jaja jag ska ge mig och inte sitta här "isoffan" och tjata.

Sitter "isoffan" vilar och kollar MTV.

Nu är hon där igen! Tjejen som jag har fastnat för. Missade vad hon heter men ska kolla när låten är slut.

En liten resumè från veckan.

I onsdags var vi alltså på soc och hade ett möte med "föräldrarna" till tjejen som eventuellt ska komma hit. Maken och jag förstog nog inte problemet med henne.  Tjejen var under utredning och mamman misstänkte autism.

För oss lät det mer som en hormonstinn tonårstjej, trotsig, osäker och rädd för mycket....men vad vet vi...nada.

Hon ska i alla fall komma hit på ett besök för mamman godkände oss tydllgen.

Vi misstänker att hon nog inte vill vara här. Hon har bacillskräck och är pedantisk vad det gäller städning och...ja det vet ju inte ni.

Vi har fem djur som springer ut och in hela dagarna så ni kan ju lista ut hur det ser ut på våra golv!

Sen på det så springer vi själva ut och in med både skor och stövlar.

vi har ju hästar också så ibland hänger lite smutsiga kläder i hallen.

Vi försökar att hålla efter men jag erkänner att vi dammsuger inte VARJE dag ;)

Men idag har jag dammsugit ordentligt.

Såg ni hur dåligt jag stavade sist!?!?!

Förlåt! Ska bättra mig!!!

Mitt yngsta syskonbarn ifrån Danmark kommer i morgon! Härligt! Förra året när hon var här så var hon hårt sminkad, ny pircad och säckiga svarta kläder. Nu tror jag att hon har feminina klänningar och högklackade skor. Visst är det kul att se deras förändringar och sökande efter sin identitet?

Hennes pappa, min bror, har nu varit död i 11 år. Det känns fortfarande så konstigt!

Det är så skönt att mina syskonbarn och jag har så bra kontakt. Det är inte så lätt när de bor så långt borta. Därför är det ju så himla fiffigt med dator, vi har ju kontakt via msn.

Nå vad har jag gjort idag så?

Cykeltur med hundarna.

Rensat rabatter.

Grävt runt buskar och träd.

Rensat ogräs på ridbanan.

Fikat med Helen och hennes dotter, de lånade "prinsessan" på en skogstur.

Jag fick ett presentkort av Helen i födelsedagspresen (något försenad).

Sov en kortis.

Red ut på "pojkarna"  i skogen tilsammans med maken.

Sitter nu "isoffan" och är trött men nöjd med allt jag fått gjort.

Heej!

Nu är jag igång!

Det tog mig nog en timma att starta !

Namnvalet tog nog länst tid tror jag.

Sen funderade jag på vad jag skulle blogga om första gången.

Jag börjar väl som orden kommer ut.

Maken började jobba idag men jag har vå veckor kvar så nu ska jag stta igång med allt det där som jag "skulle" göra på semestern.

Jag gick up med maken. Frukost .

Tankarna som snurrade i huvudet gällde huruvida jag skulle åka till stan och "träna" (fast egentligen ville jag ju åka in för jag hade ingen SNUUUUSS!!!!)Jag hade en j-a tur. I går när jag letade som en tok efter en snus hittade jag ingen men idag när jag skulle hämta nagelfilen i handväskan så låg det en dosa gömd läängst ner i väskan. LYCKA!!!

Så det blev en häärlig rask prommenad med hundarna i skogen. Pilates träning på vardagsrums golvet sen tänkte jag rida men då kände jag krypet på huden. Jag hittade TRE!! fästingar så det blev duschen istället, kaffe med datorn i knät "isoffan" så nu sitter jag här.

Nu väntar jag på att grannen ska slå färdigt på gärdet så att jag kan ta lillen och prinsessan på en träningstur runt gärdet. det är så härligt att tölta i ny slaget gräs utmed skogskanten